Nya rön!

Återigen har en ny studie kommit där man visar att en kolhydratfattig kost (dvs mkt fett och protein) ger ökad risk för hjärt-kärl-sjukdom och därmed risk för hjärtinfarkt och stroke. Den här gången är det 43 000 kvinnor som studerats där man frågat om kvinnornas dieter (det var när atkinsdieten hade fått fart i vårt samhälle) och sedan följt upp 20 år senare - och som vanligt ökar rökning risken och fysisk aktivitet minskar den.

Flertalet studier har kunnat visa att en kolhydratfattig diet kan ge viktnedgång och kan vara effektiv som kostbehandling mot diabetes, men bara ett fåtal studier har kunnat visa dietens långsiktiga effekter. Men fettdoktorns vanliga argument - att det inte finns studier som visar att den fett- och proteinrika dieten med mycket animaliskt fett och protein ska ha negativa effekter på hjärta och  kärl - har nu äntligen punkterats.

Det finns alltså återigen argument för att "lite av allt" och "lagom är bäst" samt fysisk aktivitet är det bästa sättet att leva ett friskt och långt liv.

Nu kommer också skräckinjagande nyheter från Kina - en stackars kvinna som tvingats göra abort i sjunde månaden. Det är ärligt talat mord - det är knappt längre ett foster det är ett barn! Verkligen fruktansvärt.Hon tvingades göra aborten eftersom att hon och hennes man inte hade råd att betala boten på 46000 kr för att de redan hade ett barn sedan innan. Och inte nog med det - kvinnan hade blivit slagen och intvingad i en bil innan hon togs till sjukhuset där de utförde aborten - trots att kinesisk lag säger att man inte får göra abort efter 6 månaders graviditet.


Nog för att jag förstår och på sätt och vis kan tycka att enbarns-politiken i Kina har en poäng då vi bara blir allt fler människor på detta jordklot, men de driver sin politik på ett helt absurt sätt. Hade det inte varit smartare att köra stora kampanjer med information och ge gratis preventivmedel? Framför allt så måste ju människor själva få avgöra ifall de vill ha fler än ett barn eller inte, det finns ju inget mer naturligt än att en människa vill ha barn. Sen kanske man inte måste ha sex-sju stycken eller fler, men att få skapa sig en familj borde vara en mänsklig rättighet.

en rättighet?

Snart bröllop!

Nu i dagarna är det dags för sommarens bröllop. Det ska verkligen bli kul, en god vän till mig som gifter sig och jag ska sjunga på bröllopet, både i kyrkan ackompanjerad av piano och efter middagen med ett jazzband. Spännande!

Kanske särskilt spännande eftersom att jag precis fått en kraftig förkylning, haft feber och nu har jätteont i en hes och grötig hals... Så nu blir det röstvila och massor av te i några dagar inför helgens bravader. Hoppas det reder ut sig innan bröllopet så jag hinner öva lite (!) För visst är man van sångare men eftersom jag slutade sjunga i kör för ett år sedan så har det inte blivit så mycket övning och jag känner mig lite ringrostig.

Oh well, det blir nog bra.

Midsommar var jättetrevligt med goda vänner på besök och bra väder. Härligt! Nu har det dock regnat konstant sedan dess, hoppas sommaren tar sig snart. Men juni är väl som juni brukar vara - urtrist.

Nu ska jag stänga av skräpTv:n (Det är Doctors på TV4, så himla billigt program. Alltid handlar det om fettsugning, plastikkirurgi, dieter, osv osv. I dagens avsnitt förändrar vi allas kroppar, en efter en.. Suck.)



Och istället ska jag sätta på gårdagens sommarpratare på P1! Ett gammalt sommarnöje som ska få återupplivas :) Rekommenderas!

Flera dagar innan midsommar var det så här fint!

Är vårt behov av värme och kärlek större än någonsin?

Jag tycker mig se en tendens i vårt svenska samhälle där ett allt större behov av värme och kärlek görs sig hört. På TV4 gör man reklam för klämkäcka Lotta på Liseberg där man utlovar mycket sång, glädje och värme för de som tittar. Det finns ett stort behov av att hitta närhet och värme i vår omgivning, allt från självhjälpsböcker till religiösa grupper. Många börjar med meditation eller börjar med yoga (där vi starkt betonar värme och vänlighet gentemot sig själv och andra).

Så vad är det som händer? Är det så att vårt samhälle varit så utsvultet på värme och gemenskap, att allt fokus har (och är?) varit på prestation och materialism, och nu gör människor revolt mot detta? Eller beror det på det faktum att religionen (eller kanske snarare kristendomen) har fått ta allt mindre plats i människors liv och att man nu till slut känner av tomrummet det lämnat? Beror det på att vår generation, vi 70- och 80-talister fått ta konsekvenserna av föregående generationers fokus på karriär och strävan mot allt högre status och fler ägodelar?

Oavsett vad så välkomnar jag all införsel av mer värme, omtanke och kärlek i vårt samhälle - så länge det är genuint och inte något man gör för att "det är det som säljer" (ja, du får kalla mig cynisk nu!). Jag önskar verkligen att människor blir mer fokuserade på att vara goda medmänniskor, ta hand om sig själva och andra, och att kraven på prestation i vårt samhälle sänks. Jag önskar verkligen att människor kan börja känna sig mer sammanlänkade med andra - connected - och att färre känner sig ensamma, utanför, och tyngda av omöjliga krav.

Samtidigt vill jag höja ett varningens finger - när människor i vårt samhälle är så törstande efter lite kärlek och värme som vi är idag finns risken att oseriösa aktörer tar sig in på marknaden och manipulerar människor utifrån sina egna syften. Jag tänker främst på religiösa (eller icke-religiösa) sekter som utlovar gemenskap och andlighet, sedan bedriver någon form av "hjärntvätt" och som sedan snärjer in människor i ett nät med "måsten och borden", tvång och skulder. Jag menar självfallet inte att det är de sökande människornas fel - människor som känner ett behov av närhet och gemenskap - utan menar att samhället i stort måste ändras för att dessa individer ska kunna känna sig "hemma" och inte ska behöva vända sig till alternativa samhällen och grupper.

Så låt oss tillsammans skapa ett vänligare och mjukare klimat i vårt samhälle - skänk ett oprovocerat leende till någon på stan, låt någon annan gå före dig i kön och bjud någon du känner på en glass i solen utan krav om att få något tillbaka. Låt oss börja känna efter mer, känna vad som får våra hjärtan att sjunga, och vara mer närvarande och accepterande mot oss själva och mot våra medmänniskor. Låt oss börja ge mer värme till oss själva och till varandra. Och för all del - mer Lotta på Liseberg :)

Kost, motion, rund och go'... och hälsa?

Ständigt dessa diskussioner kring kost och hälsa. En väldigt viktig diskussion kan man tycka med tanke på hur många människor som har högst ohälsosamma kost- och motionsvanor. Men tyvärr känns det inte som att kunskaperna kring hälsosamt leverne kommer ut till allmänheten förutom genom massmedias skandalsökande rubriker - allt fokus hamnar på quick fix på allehanda problem istället för att förmedla hur man kan leva rätt på ett långsiktigt och hållbart sätt.

I Sverige har vi Livsmedelsverket som ständigt utreder samband mellan kost och hälsa respektive ohälsa, och instansen har publicerat kostråd för allt och alla: oavsett om det gäller gravida, barn i alla åldrar, om man vill veta vilken sorts fisk man ska äta eller riskerna med viss kost - allt finns på livsmedelsverkets hemsida! Där finns mängder med tips och råd, betydligt mer trovärdiga än de man läser i diverse skandal- och ät-dig-smal- tidningar.

http://www.slv.se/

Man ska aldrig vara naivt blåögd och bara lita blint på vad som sägs, det samma gäller så klart Livsmedelsverkets rekommendationer, men jag kan tycka att allt för många struntar i Livsmedelsverkets råd till förmån till mer bekväma dieter som till ex fettdoktorns tryck-i-dig-allt-som-vobblar-och-kommer-från-djurens-bilringar som innehåller alldeles för mycket mättat fett, salt och cancerframkallande ämnen.

Jag tycker Livsmedelsverket är dåliga på att kommunicera ut till allmänheten, och nu har äntligen en studie publicerats där man faktiskt kan visa att de som följer Livsmedelsverkets rekommendationer också lever längre. Sen huruvida de som faktiskt följer rekommendationerna kanske också är höginkomsttagare eller högutbildade förtäljer inte historien. Men man har i alla fall undersökt 17 000 personer, varav endast 3 % av deltagarna i studien faktiskt följde kostråden. Dessa levde längre och framför allt männens risk att dö i hjärt-kärlsjukdom halverades.

Studien har utförts vid Lunds Universitet, och publicerats inom de akademiska kretsarna. Men allmänheten då? Var är de stora rubrikerna i media? Var är nyhetssändningarna som praktiskt taget avbryts för att basunera ut de senaste fynden, så som vi sett med många andra studier? Jaha nej okej. Råden från Livsmedelsverket är helt enkelt inte tillräckligt sexiga eller spännande för att de ska vara värda att berättas om. För vem vill höra nyheten att lagom är bäst?

Vad är det då som rekommenderas?

Om du är intresserad så gå in på Livsmedelsverkets hemsida, men kort sammanfattat så innebär det en kost med mycket fibrer och fullkorn, mycket frukt och grönsaker, mer fisk och mindre kött, samt fleromättat fett. Hellre olja än smör, och hellre grovt rågbröd än vitt toastbröd med andra ord. Och försök undvika raffinerat socker - alltså dra ner på vitt socker, godis, glass, kakor osv.

Dessutom gäller det att hålla koll på att fisk från insjöar (innehåller mycket tungmetaller, om du är kvinna i fertil ålder bör du inte inta sådan fisk mer än någon enstaka gång per år), gifter i konservburkar (det allra senaste, bisfenol A finns i hög grad i konservburksmat), akrylamid i hårt stekt/rökt/friterad mat (cancerframkallande ämnen om man får i sig höga halter). osv osv.

Fortfarande nyfiken? Gå in på Livsmedelsverkets hemsida!

Det som jag sedan efterlyser är mer information till allmänheten om vikten av motion (nästan lite fyndigt där!) som jag inte tycker framgår. Att det är lika farligt ur hjärt-kärl-synpunkt att inte träna som att röka! Det spelar alltså ingen roll om du är smal som en sticka - om du inte höjer pulsen i 30 min åtminstone en gång i veckan så är du lika ohälsosam som en rökare - så dåligt är det för ditt hjärta och dina kärl. (Tänk om du aldrig tränar och dessutom röker? hemska tanke... men nog inte så ovanligt)

Varför publiceras inte dessa studier i massmedia? Allt fokus ska hela tiden vara på vikten - hur du går ner 5 kg på två veckor, flygvärdinnedieten, popcorndieten osv. osv. och ev några magövningar för att få en snyggare fastare bikinimage. Men ingenting om att "lev länge och väl" genom att höja pulsen i 30 minuter ett par gånger i veckan - för det är vad som krävs!

Nog för att jag är en stor anhängare av yoga, det är en fantastisk träningsform men kanske framför allt filosofi och sätt att leva, men man måste på något sätt lyckas göra en konditionshöjande insats ett par gånger i veckan. Jag vet att det kan vara svårt, kanske framför allt när du är arbetande småbarnsförälder, men på något sätt måste man kunna få prioritera sig själv ett par halvtimmar i veckan så att man får bevara sin fysiska (och psykiska?!) hälsa. Man kan försöka börja cykla till jobbet, simma på helgen, springa en runda innan jobbet på morgonen eller gå på ett aerobicspass på kvällen när barnen gått och lagt sig. Det innebär en kraftansträngning och ytterligare ett par timmar mindre tid med sin partner - men jag tror att man vinner på det i längden (inklusive förhållandet).

Sådär, det var dagens mässa :)

Nu önskar jag er en riktigt trevlig midsommar, hoppas att solen får skina på oss under helgen. Och glöm inte: hellre lite rund men vältränad istället för smal och otränad!

Goda människor och goda gärningar - finns de?

Ibland hamnar jag i diskussionen om vad en god gärning innebär. Finns det några helt altruistiska goda gärningar? Vissa hävdar att man aldrig gör något helt och hållet för någon annan, utan att man alltid har någon form av egenintresse i det man gör, även om det så bara är att man klappar sig själv på ryggen och tycker att man själv är en god person.

Frågan jag ställer är då - spelar det egentligen någon större roll? För gärningen kommer ändå mottagaren till nytta, och så länge givaren inte kräver något i gengäld så är väl själva gärningen i sig ändå god? Och mottagaren blir förhoppningsvis glad, kanske till och med inspirerad, av den goda gärningen.

Idag såg jag en tiggande kvinna utanför mataffären. Det är sällan man ser tiggare i Sverige, i alla fall där jag bor, och jag blir alltid lika förvånad och nyfiken varje gång. Oftast är det två kategorier - antingen missbrukare som sitter halvt nerknarkade med en burk framför sig och en hund liggande vid sidan på en filt, eller invandrarkvinnor med romskt ursprung (min fördom?) med en skylt där de ber om pengar till mat till sina barn. Idag var det en arm kvinna, med smutsiga kläder och bedjande blick. Av ren princip ger jag aldrig pengar till tiggare på gatan, jag vill inte finansiera någons beroende, men denna kvinna hade kanske behövt det? För att komma förbi detta skänker jag pengar till välgörenhetsorganisationer när jag kan, och har ett fadderbarn i Indien vars skolgång jag betalar med 200 kr varje månad (mer än så behöver det inte kosta! Gör det du också! Alla barn har rätt till skolgång och chans till en framtid...)

I vilket fall som helst så köpte jag med en lunch med dricka som jag gav henne när jag gick förbi igen på vägen hem. Var detta nu en god gärning? Hade det kanske varit en god gärning fram tills dess att jag berättade om den? Är det en mindre god gärning när jag blir glad att se att kvinna log mot mig och tackade mig innan jag fortsatte? Hade det varit en mer god gärning om jag hade satt mig ner hos henne och frågat om hennes liv? Eller gett henne pengar istället för mat?  

Jag hade en diskussion med en vän huruvida en människa är god eller inte (jag vet, inget är så svart eller vitt, men det är ju ofta så vi tänker vi människor), och där jag hävdar att om en persons intention är god så är personen "god", kanske till och med om resultatet blir att man skadar någon. Jag vet en person som verkligen verkligen anstränger sig för att vara "god", som verkligen så gärna vill ge andra kärlek och omtanke - men hon lyckas inte riktigt för hennes gamla vanor och sätt att vara "lyser igenom". Jag tror att hon alltid har varit väldigt hård mot sig själv, och mot andra, och att hon inte riktigt kan ta sig förbi det hindret i sin önskan att vara snäll och god. Min vän påstod att det då är falskt, och att denna person inte är god. Återigen så är intentionen god men jag tror hon inte är riktigt medveten om sitt sätt att vara och därmed lyckas hon inte riktigt övertyga andra om sin "godhet".

För ärligt talat, om en god person enbart kan vara en sådan person som alltid gör altruistiska gärningar helt och hållet utan egen vinning och som aldrig hyser en illa tanke om vare sig själv eller någon annan, då känns det rätt hopplöst att bli en god person utan att heta typ Moder Theresa eller kanske Gandhi. Och jag vill gärna se människor som goda :)

Goda människor och goda gärningar - finns de? på riktigt?

Jag har en fast åsikt att alla människor handlar utifrån tron att deras handlingar ska leda till lycka. Det finns något väldigt skört och vackert i det, att alla kämpar vi för att uppnå lyckan men inte så sällan gör vi saker som kanske leder till raka motsatsen. Jag tror att alla människor innerst inne vill vara "goda" och göra goda gärningar, men att vissa känner sig så olyckliga att de inte har utrymme för att tänka på någon annan än sig själv och att de tror att det kommer leda till deras lycka.

En vän till mig utförde en pengaaktion där han delade ut 20-lappar till folk på stan. Alla fick två var och fick uppgiften att för den ena köpa något till sig själv och den andra för att köpa något till någon annan. Sedan fick de reflektera över vilken tjugolapp som gav dem mest lycka. Resultatet var att folk över lag kände större tillfredsställelse med att spendera 20an på någon annan än på sig själva. Ingen nyhet, kanske du tycker, men det visar återigen att vi är så mycket lyckligare när vi känner oss sammanlänkade med vår omgivning och göra "goda gärningar". Och bara det kanske är en god gärning i sig? :)


Nu ska jag sluta filosofera för idag och gå ut med mina blå naglar och fira att det är fredag med vin och sushi, och fantastiskt gott sällskap i form av min fina älskade vän från Köpenhamn som just kommit hem efter att ha jobbat som volontär i Uganda. Apropå goda människor!

Back to basics!

Den som följer min blogg kan knappast ha missat min långsamma men ganska bestämda utveckling åt att mer och mer uppskatta allt som är mänskligt, naturligt och obehandlat. Back to Basics.

Det började med yogan. Från början när jag tränade yoga gjorde jag det enkom för att det hjälpte mig med mina ryggbesvär. Jag har haft problem med ryggen i många år (jaa, trots min relativt ringa ålder) och var förr i behov av att få idrottsmassage varannan vecka. Från och med att jag började träna yoga regelbundet har jag mycket mindre problem med ryggen och nacken! Men snart växte yogan för mig, och jag har mer och mer intresserat mig och fördjupat mig i yogans mening och budskap - det som framför allt har berört mig är budskapet att man är alldeles fantastiskt perfekt som man är (att alla människor är det) och att lyssna in kroppen, känna efter och träna utifrån sina egna förutsättningar. Jag har blivit förälskad i denna syn på människan - att hon ska vara naturlig, träna kroppen utan redskap (om man bortser eventuell yogamatta) och att man ska respektera och älska sin kropp. Att man kan ta upp sin nakna fot, vagga den i famnen och kyssa den - I love you. Kan det bli mer mänskligt och naturligt än så?

Sen började jag få upp ögonen för köttindustrin. En marknad där djuren inte lever naturligt alls - kycklingar som bor så trångt att de trampar ovanpå varandra, kossor som står instängda i sina spiltor året runt, grisar som färdas ovanpå varandra inklämda i lastbilsflak. Bara tänk skräcken, rädslan, tristessen. Långsamt har jag minskat min kött- och fågelkonsumtion från varje mål varje dag (alltså tre gånger om dagen, ex skinka till frukostmackan, kycklingsallad till lunch, spaghetti köttfärssås till middag) till någon gång i veckan, till idag då jag bara äter kött om jag blir bjuden (om någon stått och ansträngt sig för min skull) eller vid enstaka tillfällen då jag vet att det är KRAV-märkt, ekologiskt och naturbeteskött.

glada kossor

Sen började jag fundera över vad det är man stoppar i sig hela tiden egentligen. Det är så mycket som är besprutat, det är så många kemikalier och E-nummer överallt, så många gifter i maten vi äter varje dag. Så jag har mer och mer, om plånboken tillåter, även börjat köpa ekologiska grönsaker och frukt. Jag har blivit en riktig mästare på att söka upp extrapriser på ekologiska varor :)

Och nu då? Det senaste jag kommit på är ekologisk hudvård. Jag använder, liksom de flesta andra tjejer, dagligen en massa syntetiska och kemiska material på kroppen och i ansiktet. Varje dag rengörs det, sminkas, avsminkas, smörjs in. Jag har tidigare inte ägnat en tanke åt att det skulle behöva vara ekologiska/naturliga produkter! Men så var jag på en ansiktsbehandling förra veckan, mest som avslappning som en liten present till mig själv efter terminen, och det visade sig vara en hudterapeut som brann för naturliga och ekologiska hudprodukter. Hon pampered mitt ansikte i över en timme, med rengöring, peeling, mask, kräm - allt med skön ekologisk hudvård med naturliga oljor från allehanda växter som har alla möjliga välgörande egenskaper för just min hudtyp. Jag rådfrågade henne om hon kunde rekommendera ett märke med ekologiska produkter som inte var dyrare än min vanliga hudkräm, och då rekommenderade hon Weleda. Hon sade att Weleda och Dr Hauschka gör prisvärda och väldigt bra produkter.

När jag gick hem från ansiktsbehandlingen var min hy strålande med härlig lyster, och jag var nästintill omgiven av aromatiska ångor. Så jag tänkte, varför inte? Gick till närmaste hälsokostaffär och köpte Weledas Wild Rose kräm för torr hy, och jag måste säga att den är underbar. Min hy känns len och återfuktad och krämen doftar ljuvligt av rosor och jag-vet-inte-vad. Och så vet jag ju att den är 100 % naturlig och ekologisk, vilket ju inte gör det sämre...

Så nu har jag blivit en riktigt ekologiskt-junkie och bara frossar i allt som är naturligt because it's good for you. Fattas bara att jag blir naturist på köpet ;) Jag antar att det kommer bli mer balanserat så småningom, men just nu är det endast ekologiskt som gäller!

Slutligen fick jag en lite aha-upplevelse på yogan idag. När vi låg där i Happy baby pose så tänkte jag -alla har vi varit bebisar en gång. Konstigt att tänka sig! Han där, han som är så stor och kaxig, han har varit en liten bebis en gång. Och hon där, hon som står och speglar sig och plutar med läpparna, hon har varit en liten bebis en gång. Jag vet inte varför, men den tanken fyller mig med en enorm välvilja och omtanke - alla har vi varit fullkomligt oskyldiga och hjälplösa. Alla har vi formats av vår uppväxt och blivit de vi är idag, och alla gör vi bara vad vi kan för att bli lyckliga. Det finns en oerhörd ömhet och fragilitet i det konstaterandet om man öppnar sitt hjärta.

happy baby pose

på nätet hittade jag en en expert på happy baby pose :)

Jag tänkte också tillbaka på den tiden då vi var lite större men fortfarande små, där i början av skolåldern. Kommer ni ihåg hur det kändes när man var sju år?

Jag har för mig att kraven på prestation var icke-existerande, i alla fall som jag vill minnas det. Jag tror det är därför jag tänker tillbaka på den tiden som den bästa i mitt liv. Allt var så enkelt! Jag lekte med mina bästisar, och jag hade en ponny men det var inga krav på tävlan eller prestation. Jag hade pojkvänner, ja ett tag hade jag två samtidigt (de var också bästa kompisar) och jag minns hur jag gick hand i hand med dem på varsin sida. Så okomplicerat allt var! Skolan var lekande lätt, att lära sig var KUL, det var ingen ångest inblandad. Jag älskade att lära mig nytt, lära mig mer. Och jag minns att jag hade en omättlig aptit på världen och livet, det var en helt annan nyfikenhet, en helt annan storögdhet inför den stora vida världen och alla dess under och mysterier.Till skillnad från idag då mitt favorituttryck är: Är det vetenskapligt bevisat?

Jösses vad jag önskar jag kunde få tillbaka den synen - att det bara är kul att lära sig nytt och att plugga inte är associerat med prestation och krav. Jag hade lite den känslan när jag började plugga på läkarprogrammet, men kvävdes snabbt av utbildningens hårda tempo och höga krav. Att plugget blir mer lustfyllt och spontant, det ska bli mitt mål med nästa termin! Vilket kanske kan underlättas av att det är ämnen jag verkligen är intresserad av :)

Back to basics, helt enkelt.

La la love

Idag känner jag mig verkligen som en riktig liten hemmafru..

Eller vad sägs om att pussa mannen adjö och sedan äta riktig långfrukost framför Nyhetsmorgon, följt av två timmars yoga, måla naglarna och titta lite på Högklackat (humorserie på SVT) och sen hemlagad lunch, dricka kaffe och läsa lite modetidning, och nu som grädden på moset: baka en frestande doftande plommonpaj? :)

Under tiden jag gör allt detta (ja jag ska snart komma ner i varv men jag är fortfarande lika uppskruvad som en duracell-kanin efter de senaste två terminerna) så lyssnar jag på Eurovision-låtarna från i år och dansar runt i lägenheten. Kan det bli mer kliché än så?!

Men jag njuter faktiskt, lite lagom slappt sådär. Himla skönt också att bara softa runt i mina mjuka sköna yogakläder hela dagen. På tal om det, den här bilden hittade jag på nätet igår, haha!

Lustigt, det är lite pinsamt faktiskt men min favoritlåt just nu är La la love sjungen av Cyperns Ivi Adamou. Inte för att jag egentligen tycker att den är speciellt bra, utan för att jag själv haft den på hjärnan konstant dagligen i snart två veckor. Den har liksom trängt sig in i mina tankar och existerar konstant på repeat gömd någonstans i min hjärna, och poppar upp lite då och då. Och när jag hör den så är den ooooooh så bekant och vi gillar ju saker som är bekanta, inte sant? ;)

Själv tyckte jag att det, som vanligt, var alldeles för mycket fokus på sångerskornas sexualitet och kroppar och alldeles för lite fokus på låtarnas kvalitet under Eurovision. Kanske särskilt Cyperns och Greklands bidrag tyckte jag var lite too much, där klänningarna var så korta att de knappt täckte varken bröst eller rumpa och dansen lika utmanande som på ett bubbeldisco på någon av Greklands partyöar. Lite magstarkt kanske för barnfamiljer? Det är ju inte alldeles ovanligt att småflickor både klär sig och dansar precis som sina idoler. Tacka vet jag Loreen som var både cool, snygg och alldeles sin egen i sin klädsel, dans och sång.

Men motsägelsefull som jag är så kan jag inte låta bli att dras med i rytmen, sången, dansen och bli alldeles strålande glad, klappa händerna och studsa jämfota när jag hör Lah lah, lah lah lah lah, lah lah lah lah, la la looove.

Glad!!!

Alldeles nyss fick jag en riktigt glad nyhet - jag har klarat min utbildning till yogainstruktör! Den skriftliga hemtentan blev godkänd och min praktiska tenta förra veckan likaså, och nu har jag fått ett mail från mina fina lärare att jag är godkänd och numera officiellt diplomerad yogainstruktör, och att jag är välkommen på introduktionsutbildning inför att börja jobba. Ett väldigt trevligt jobb vid sidan av studierna måste jag säga.. (!)

Så dagen till ära bjuder jag på lite yogisk visdom och bilder :)

 

statisk handbalans

bryggan/hjulet : Urdhva Dhanurasana

Kamelen: Ustrasana

Bisfenol A?

Wow. Återigen så gör media sitt gamla trick - får nys på något som kan vara farligt och förstorar det till enorma proportioner. Det skulle inte förvåna mig om detta leder till att svenskarna fullkomligt kommer att bojkotta konserverna nu ett bra tag - tur att de har så lång hållbarhet så att inget företag plötsligt går i konkurs! För tänk om samma rön hade gällt en färskvara som till ex mjölk - då skulle alla Sveriges mjölkbönder konkursa en efter en.

Så what's the fuzz about?

Bisfenol A är ett ämne som ingår i många plastprodukter. Man har tidigare uppmärksammat ämnets inverkan på människans hormonsystem och under 2010-2011 förbjöds ämnet i svenska nappflaskor och barnmatsburkar. Nu har ett par journalister ställt upp som försökspersoner och ätit endast konservburksmat i några dagar (hög halt av bisfenol A i konservburkar) och deras nivåer av bisfenol i urinen ökade massivt. På grund av detta har man nu basunerat ut i media om hur farligt det är att äta mat från konservburkar och Tv4 har idag ägnat hela morgonen åt att förfäras åt de nya rönen.

Missförstå mig inte - jag om någon anser att man bör minska intaget av konserverad mat och halvfabrikat, men medias onyanserade sätt att berätta om de chockerande nyheterna gör att det tappar trovärdighet. Varför kan man inte istället ta upp diskussionen huruvida det sättet vi förvarar och tillagar mat idag påverkar vår hälsa negativt? Det finns anledningar till varför autoimmuna sjukdomar, allergier, infertilitetsproblem och vissa cancerformer ökar, och det finns orsak att tro att orsaken finns i vår miljö runtomkring oss - inklusive i maten vi äter.

Säger det inte sig själv? Vi värmer dagligen plastbyttor med halvfabricerad mat i microvågsugnar till lunch. Vi äter mat som färdats från andra sidan jordklotet och besprutats med alla möjliga kemikalier. Vi går omkring dagligen i en miljö full med avgaser och allergener. Självklart kommer det att slå tillbaka på oss, och det är väldigt svårt för den enskilde individen att inse vad som är bra eller inte för hälsan - jag tror det är viktigt att det kommer nationella direktiv och information för vad som är hälsosamt och inte.

Själv äter jag ibland halvfabrikat, ibland konserver, ibland mat som fraktats från andra sidan jordklotet. Ibland äter jag besprutade vindruvor utan att skölja dem först. Ibland värmer jag min platsbytta i microvågsugnen. När jag gör det så ignorerar jag min känsla av att det inte är bra för mig - det är så mycket enklare att bara göra som alla andra och låtsas om att det inte kommer få konsekvenser för hälsan...

Jag önskar att man från statens sida gör det enklare att leva naturligt och hälsosamt, exempelvis genom att göra det billigare att köpa ekologisk mat. Jag vet så många studenter som egentligen vill köpa ekologiskt men som inte har råd!

Så mer nyanserad information till folket, en större allmän diskussion om hur vi lever våra liv inklusive kost och motion, och slutligen bättre och billigare tillgång till sund och ekologisk mat.

Möjligt?