livet och kärleken

Om livet bara var så enkelt som i Nils Ferlins dikt I folkviseton - att kärleken är så förunderligt stark att den kuvas av intet i världen. För vad gör man när två personer blir olyckliga tillsammans? När deras prioriteringar och val i livet är så olika att de inte går att kombinera? När det inte längre går att diskutera eller kompromissa fram till en lösning? När alla diskussioner till slut tar död på all glädje och allt hopp?

Att avsluta ett såhär långt förhållande är som att slå ihjäl en kattunge med en köttyxa. Så brutalt och så hjärtekrossande, så fullkomligt ofattbart.

Man får räkna med mycket regn, åskoväder och översvämningar framöver. Många blixtar av vrede och stormar av sorg. Men man repar sig så småningom. Sakta men säkert kommer molnen tunnas ut för att en dag skingras, och kanske kan man få en glimt av solen igen. Har man tur så får man till slut får uppleva solens strålar på klarblå himmel, ljumma sommarkvällar och stjärnklara nätter.

Jag håller tummarna.