offentligt hångel?

Igår när jag stod och väntade på bussen såg jag ett par som hängivet manifesterade sin kärlek till varandra. Själv tycker jag att det finns för lite kärlek ute i samhället och jag blir alltid lika rörd varje gång när jag ser ett gammalt par som pussas, ett par som återförenas i gjädjetårar och tonåringar som blygt håller handen. Så visst tycker jag om att se när människor visar sin kärlek offentligt! Men när det handlar om slickande tungor som far åt både det ena och det andra hållet (man riktigt känner hur mycket lypsyl paret kommer att behöva pga uttorkade läppar efter mötet) där går min gräns... Att hålla om varandra, pussas och kyssas - fine, bara mysigt. Men offentligt grovhångel med tungor och smekningar skulle jag helst slippa på offentlig plats. Jag vet att man kan titta bort, mind your own business kanske du tänker nu, men det är väldigt svårt när det är så uttalat passionerat som det var den här gången. Kalla mig gammaldags och pryd, men sådan är jag ... eller kanske handlar det bara om att jag är avis ;)

Igår kväll satt jag och försökte desperat finna min väg i antibiotikadjungeln. Alla tips på hur man kan lägga upp inpluggning av antibiotika tas tacksamt emot! Det är helt enkelt bara för många läkemedelsnamn, för många bakterier, för många kontraindikationer, för många biverkningar, för många resistenser för att min hjärna ska klara att lagra in det, kändes som jag fick en total härdsmälta igår! Har funderat på att göra en mindmap, men kom fram till att den antagligen skulle kräva ett papper lika stort som min vägg... kanske föremål för en ny väggmålning? ;)

Ikväll ska jag fira att det är torsdag med champagnetorsdag med några vänner i klassen. Ska bli mysigt! Och imorgon ska jag till min svärmor på middag (utan min andra hälft ja..). Känns skönt att ha något att se fram emot varje kväll! Tiden går lite fortare då, dagarna känns inte så tunga, och saknaden efter E lite mindre. Nu förstår jag hur han kände det när jag åkte till Indien förra hösten! För den som är borta är det rätt lugnt, det är så mycket intryck och man är så långt hemifrån så saknaden blir inte lika påtaglig. Men för den som är hemma, då blir det plötsligt ett stort hål i vardagen ... Samtidigt ska jag inte klaga, för helt pltösligt har jag fått så mycket mer tid! Nu hinner jag träna flera gånger i veckan, träffa vänner och plugga mer, vilket ju inte är fy skam det heller. Skönt! Och lite mindre soffhäng innebär lite mindre köpmat och sötsaker för min del, så jag lever nog lite mer hälsosamt som gräsänka också tror jag hehe...

inte okej:

helt okej: