Kom du ljuva påsk!

Att jag aldrig tänkt på påsken som en speciell högtid innan? Men nu står jag här med en veckas påsklov (eller ja hhrrrmmm inläsningsvecka) och en härligt solig påsk framför mig.. Och dessutom är ju måndagen också en röd dag vilket innebär ytterligare en dag ledigt! Och samtidigt börjar blommorna slå ut, träden knoppas och blir så där vackert ljusgulgröna...

Kan vara så att jag är lite partisk idag eftersom att jag och Erik har varit på en härlig cykeltur i det fina vårvädret (lite molnigt ibland men det får man räkna med) och luktat på blommor, rivit med fingrarna i gräset och njutit av det skånska landskapet. På vintern finns det inget ödsligare och kargare än den skånska myllan med de oändliga mörkgråbruna fälten, men så fort det våras blir det genast mycket mer gästvänligt.

Apropå att riva med fingrarna i gräset, det är något som jag tycker är så underbart just att sitta och riva i gräs, och sedan lukta på det, leka med det mellan fingrarna, kasta upp det i luften. Doften gör en påmind om så många minnen, som den nyklippta trädgårdsgräsmattan vid huset där man växte upp, eller när man tog ett grässtrå mellan tummarna och blåste så hårt man bara kunde för då uppstod ett gällt tjut från friktionen...!

Jag minns också när jag hade jobbat ett par månader som flygvärdinna i Abu Dhabi och för första gången satte min fot på europeisk mark igen efter flera månader i öknen. Det var utanför London, och det första jag gjorde när jag kom till hotellet var att springa ut i gräset bakom hotellet och kasta mig ner på marken för att bara få känna på det gröna, livet, naturen! Äntligen fick man andas "frisk" och sval luft igen, och få känna känslan av äkta vild växtlighet och inte de konstodlade och -bevattnade vältrimmade gräsmattor som fanns i förenade arabemiraten.

Summa summarum, jag gillar gräs ;)

Nu ska jag faktiskt trots annalkande ledighet sätta mig och läsa lite i läkemedelsboken. En mindre behaglig upptäckt är att det är drygt fem veckor kvar till tenta! Men apropå föregående inlägg så ska vi ju inte bry oss så mycket om det ;) men men nu är i alla fall den här terminens alla medicinblock avklarade för min del, nu har jag min 5-veckors placering på medicinavdelning kvar. Jag har höga förhoppningar och hoppas intensivt på en bra handledare, det gör en så otroligt stor skillnad ifall man har en bra eller dålig handledare...

När jag gick jour på akuten ena dagen var jag lyrisk för att jag hade en så bra handledare som hela tiden ömsom undervisade ömsom utmanade mig. Den andra dagen var dock mindre givande, min nye handledare verkade snarare springa iväg och gömma sig så fort han såg mig, han svarade knappt på mina frågor och ville inte alls göra mig delaktig i arbetet med patienten. Sen fick jag återigen en bra handledare som även om han inte var den där som hela tiden utmanade mig åtminstone var villig att svara på mina frågor så gott han kunde och släppte in mig i patientarbetet. Och bara det räcker!

Jag ser verkligen fram emot avdelningsarbetet då jag hoppas på att få göra mer, kanske ha ansvar för en eller ett par patienter som jag kan läsa in mig lite extra på osv. så att man får känna på lite mer hur det är att vara läkare, och inte bara hur det är att vara som "ett droppställ" (en läkare hade gjort liknelsen att en läkarkandidat ska vara som ett droppställ - stå tyst i ett hörn men vara redo att hjälpa till ifall det behövs).

:)