I tre somrar har jag bott och levt i Norge, varje år har jag kommit tillbaka just för att jag känner mig så hemma här i Gjövik, och jag har svårt att se någon större "skillnad" på svenskar och norrmän. Vi är lika lika eller olika som vi är inom vårt eget land - en Skåning jämfört med en Göteborgare, jämfört med någon från Norrland. Jag har goda vänner här i Norge och norskan är bara som en annan dialekt - kort sagt jag känner mig nästan lika norsk som svensk. Därmed känner jag även att det inte spelar någon roll att den fruktansvärda massakern som begicks för tre dagar sedan skedde i Norge - det känns lika skrämmande och nära som om den hade skett hemma i Sverige.
För jag kan i alla fall inte skjuta det ifrån mig. Det finns säkerligen minst lika många högerextremister i Sverige, och invandrarfientligheten är lika märkbar i båda länderna. Att en människa HÄR i vårt eget land (eller som i detta fallet, vårt närmaste grannland) kan smida sådana planer i nio år, kan uttrycka ett sådant hat mot vårt samhälle som utvecklas med tiden, och slutligen begå ett sådant fruktansvärt brott... det är obegripligt. Det här är ingen galning som fått ett vansinnesryck och bara börjat skjuta vilt omkring sig. Det här var kallsinnigt planerat in i detalj, och målet var ett politiskt mål - arbetarpartiets ungdomsförbund. Han använde sig av dumdum-kulor som expanderar inuti offrens kroppar och ger ofantliga inre skador, och han sköt flera av sina offer flera gånger. Och de bomber han tillverkade, och sedan placerade på strategiska ställen i Oslo. Totalt har 93 människor mist livet för denna mans hand, de flesta oskyldiga ungdomar som vill engagera sig i sin tid och sitt samhälle, och det här var inte ett plötsligt vansinnesdåd - det här var ett planlagt politiskt terroristdåd.
Hur kommer det sig att något som först förklarades som ett terroristdåd troligen orsakat av islamistisk terrorgrupp (ex The Sun som hade som huvudnyhet på framsidan att det var Al-Queda som stod bakom dådet) har blivit klassat som ett vansinnesdåd av den typ som bara en galning kan göra? Problemet är då att man missar att detta kan ske igen, man öppnar inte ögonen för att det finns extremistiska personer och organisationer inom vårt "eget" folk som kan göra sådana här bisarra våldshandlingar - de bedriver sitt eget jihad där de begår brott i sin tro på ett samhälle som aldrig får utvecklas där all förändring är av ondo och att invandrare är det största hotet.
Jag tror inte jag behöver nämna vad som skedde i Europa för 70 år sedan. Det finns människor som genom sitt blinda hat är kapabla till att göra vad som helst. I Europa sprids just nu en våg av främlingsfientlighet och hets mot utveckling och förändring, och vindarna får det ena högerextremistiska partiet efter det andra att komma in i ländernas parlament och riksdagar. Rädslorna och otryggheten ökar, och kanske är det dags att börja göra någonting åt saken. Jag är rädd att den man som har massakrerat så många oskyldiga nu får precis det han vill - det mediauppbåd och den uppmärksamhet som han vill ha för att sprida sitt budskap. Jag tycker media fokuserar alldeles för mycket på hans person, hans manifest och hans bilder, istället för den våldshandling han har begått och vilka förvridna åsikter som finns bakom. Jag är rädd att det finns personer där ute som blir inspirerade, och som nu har fått en ikon.
Jag önskar bara att detta fruktansvärda som har skett i Norge ska ena människor istället för att bygga in än mer rädsla och otrygghet i samhället. Att man ser hur viktigt det är att stå upp för demokratin och vikten av medmänsklighet och kärlek till sin nästa. Att de som lutar åt det högerextremistiska och främlingsfientliga hållet får sig en aha-upplevelse och inser vad som blir slutresultatet. Att ta avstånd från det hat, den rädsla och den fientlighet som ligger till grund för sådana här yttringar och aktioner. Att börja praktisera medkänsla och att börja se vad som leder till gott och vad som leder till ont... Detta är min önskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar