söndag 26 februari 2012

Söndagsgrubblerier


Sitter och tittar på Dokument utifrån, dagens program handlar om matindustrin, och det är verkligen skrämmande hur mycket butikerna slänger dag ut och in. Istället för att skänka den "gamla" maten eller rea ut den riktigt billigt så väljer man att kasta den, vissa till och med häller klorin över det för att inte sopdykare ska få tag i maten. Allt för att det som vi köper i butiken bara ska vara perfekt, inte en fläck ska det vara på bananen... Det blir så sjukt när så många människor svälter runt om i världen. Och nej, jag menar inte den gamla devisen "ät upp nu, tänk på de stackars barnen i Afrika", men man kan ända ha i åtanke att butikerna kastar mat värda ungefär lika mycket pengar som det skulle kosta att mätta miljontals magar...

Nåväl. Ikväll instruerade jag ett nästan två timmar långt yogapass för mina vänner. Åtta fantastiska individer som följde mina instruktioner och gjorde allt jag bad dem om. Vilket ansvar! Vilken makt! :) Nej men ärligt talat, jag känner verkligen att det är ett förtroende att förvalta väl, att få leda ett yogapass med allt vad det innebär i innerlighet, skörhet, balans och förhoppningar. Det var verkligen en fantastisk känsla i slutet på yogapasset när all prestation bara runnit av mig och allt mitt fokus var att få ge deltagarna all omtanke jag bara kunde. Så härligt att få feedback, att de var nöjda och att de vill ha mer! För visst är det mina vänner, men jag litar på att de är ärliga när de säger att de vill komma tillbaka och yoga för mig igen.

Yogan är verkligen fantastisk, den är precis så mycket som man vill att den ska vara. Om man vill köper man hela konceptet med den åttafaldiga vägen och låter yogan genomsyra hela ens vardag och överallt i livet. Om man hellre vill kan man plocka ut den fysiska yogan -asanas - och bara träna för kroppens skull, för att kroppen ska bli stark, smidigt och balanserad.

Nåväl. Nu är det hög tid att gå och lägga sig, andra veckan på urologen imorgon! Urologi är kanske inte det mest spännande ämnet, men urologerna jag träffat är väldigt trevliga och vår handledare betonade att vi är vuxna människor (jo tack) och att vi får känna efter själva vad vi behöver se, om det är mer op eller mottagning, och att det är eget ansvar med studierna. Väldigt skönt att slippa portfolios och närvarolistor! Och när man får ta eget svar, ja då plötsligt slutar man klaga och faktiskt tar ansvar själv och planerar sin tid. Sen att vi har schemalagd lästid är ju inte heller helt fel!

Veckan därefter blir det anestesiologi, ska bli spännande...




4 kommentarer:

  1. Vänta till du kommer till psyk på T9.. där är det underskrift på varenda dag man är där.. sjukt drygt!

    SvaraRadera
  2. Ohh äntligen har jag hittat en intressant blogg, och så har du inte skrivit sen i November =/ Jag får väl gå in här lite då och då i hopp om att du kanske uppdaterar en dag! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Tack för din kommentar! Jag uppdaterar dock bloggen ganska regelbundet, kanske ett par gånger i veckan, så din dator visar nog fel datum :)

      Radera