Dementia

Alla har vi någon slags koppling till demens. Kanske har man farföräldrar eller morföräldrar som har blivit dementa, kanske börjar man fundera på om ens mamma har fått alzheimer eller kanske känner man själv att minnet sviktar. Eller så har man som jag jobbat inom vården och upplevt demens på väldigt nära håll, och undrar hur man ska kunna göra livet drägligare för sina patienter.


Min upplevelse av demens när jag jobbat inom vården är att det är en ohygglig sjukdom som drabbar de anhöriga lika hårt som patienterna själva. Många gånger har jag tänkt att jag hellre dör yngre men psykiskt frisk än att bli riktigt gammal men dement. Lätt sagt nu, man ska vara försiktig med att bedöma människors livskvalitet! Men enligt en föreläsning jag hade denna terminen om patienter med lewybody-demens (en slags demens man kan ha i samband med Parkinson) så skattade 25 % att deras livskvalitet var sämre än döden. Eftersom att de fortfarande har insikt och känsloliv intakt så blir de deprimerade av sin förvirring och långsamhet i tanken.

Föreläsningen om demens var en av de mest intressanta denna terminen. Det finns så lite forskning på demens, trots att det kostar samhället lika mycket som hjärt-kärl-sjukdomar... ( skillnaden i forskningspengar är 99:1 till fördel för hjärta-kärl). Men den här föreläsningen slog hål på en hel del fördomar om demens, och bekräftade andra -som exempelvis att ett socialt liv, god kosthållning och fysisk aktivitet sänker risken för att utveckla demens på äldre dagar. Och att ett gott skratt förlänger livet!

Intressant kuriosa om demens...

Demens betyder "utan själ". Kanske dags att byta nomenklatur?

* 1/4 av alla 85-åringar är dementa.

* Högt blodtryck, diabetes, alkoholmissbruk och genen APO E4 är starka riskfaktorer för att utveckla demens. Intellektuella fritidsaktiviteter, hälsosam kost à la medelhavsdieten och ett par koppar kaffe om dagen skyddar till viss mån.

* Hos gemene man så ökar blodtrycket med åldern. Men nunnor verkar vara undantaget?

* Ensamhet ger atrofi av hjärnan och känsla av ensamhet ger dubbelt så hög risk att drabbas av demens.

* Fysisk aktivitet (minst 2 ggr i veckan) reducerar risken för demens med 50 %

* All sinnesförvirring hos gamla innebär inte demens. Vitaminbrist, sköldkörtelsjukdom och hjärntumör är exempel på tillstånd som kan härma en demens.

* En demenspatient kan behöva hjälp med färgkontraster för att få vardagen att fungera. Toasitsen i badrummet är ett exempel, maten på tallriken ett annat. Ju större färgkontrast desto bättre!

* En viktig riskfaktor för demens är högt blodtryck i medelåldern. Men när en person blir gammal är det snarare tvärtom, men ska inte ha för lågt blodtryck för då är risken istället att hjärnan inte får tillräckligt med syre! De äldre har sämre regleringsmekanismer, deras kroppar kan inte hantera blodtrycket, vilket leder till att blodtrycket i stående kan vara för lågt trots att det är högt i liggande. Vilket så småningom kan leda till en vaskulär demens med vitsubstansförändringar. Vad göra? stödstrumpor och fysisk aktivitet!

* Alla äldre, alltså även vid normalt åldrande, får sämre episodiskt närminne med tiden - dvs det blir svårt att svara på¨frågan "Vad åt du till frukost" eller "Vad gjorde du igår"? Sådana frågor kan då skapa ångest hos den äldre som kan känna sig förhörd. Ett sätt att komma runt det hela är att fråga via känsloupplevelse "Var det god frukost idag?". Då är det lättare för den äldre att komma ihåg!

* Och sist men inte minst - Hjärnans plasticitet är inte helt slut bara för att man blir gammal. Överraskningar och skratt främjar plasticiteten och inlärningen även vid hög ålder! Alltså stämmer det gamla talesätt "Ett gott skratt förlänger livet".. eller åtminstone förlänger hjärnans liv :)