Sa var man tillbaka fran Darjeeling... Vilken underbar plats! Visserligen ordentligt turistigt, men oh sa vackert...
Det var verkligen skont att fa komma bort fran Kalkutta i nagra dagar. Det har varit Durge Puja - festival - har i tio dagar nu vilket har gjort att den redan fullpackade staden blev tre ganger mer smockfull, och overallt har det varit konstant trangsel pa gatorna och trummor och musik hela dagarna. Varje morgon klockan halv fem har trummorna pa gatorna startat, och sedan hallt pa med jamna mellanrum under hela dagarna. Dessutom konstant "hello, hello, testing testing" i hogtalarna, innan de borjar skrika ut sina budskap, monologer som pagar i timmar...!!!
Jag har aldrig varit med om manniskor sa hogljudda som indierna har i Kolkata! Darfor var det sa skont att fa komma till Darjeeling dar tempot ar langsammare, bilarna farre och luften hundra ganger friskare. Utsikten var breath taking beautiful, och det var skont att vistas i 15-20 graders-klimat istallet for 35 grader.
Det var ocksa valdigt spannande att promenera runt pa de sma sma vagarna i Darjeeling, och besoka de buddhistiska tempel som finns lite har och dar. Den buddhistiska narvaron ar stor i Darjeeling, och de flesta invanarna ar av nepalesiskt ursprung. Sa jag fick ingen anvandning av mina fina bengali-meningar :) (trots att vi fortfarande befann oss i west bengal..!)
Sedan Kina invaderade Tibet har manga tibetanska flyktingar kommit till Darjeeling. Dar fanns fortfarande ett sakallat "refugee-center" dar sota gubbar och gummor fran tibet fortfarande bor, och dar de sitter och tillverkar mattor och klader och lite andra prylar som de sedan saljer. Det var verkligen spannande att fa se pa hur de vaver garn, fran scratch, fran ull, och sedan tillverkar klader och mattor och liknande. Kunde inte lata bli att handla lite saker i deras shop, kanns bra!
Nagot som inte kanns sa bra ar att atervanda till smutsiga stokiga och sa otroligt fattiga Kalkutta - the city of hell. Det kanns i alla fall skont att vi genom att jobba pa kliniken faktiskt hjalper till och forsoker bidra for ett battre liv for dessa manniskor. Det var verkligien spannande att fa sitta med var gynekolog haromdagen - modrahalsovarden har ar inte i narheten av varken den halsovard som erbjuds i Sverige (saklart) men aven i Sri Lanka!!! Det var knappt att hon matte fundushojden pa magen, hon lyssnade inte pa fostrets hjartljud med en doppler (forran jag fragade om de itne hade nagon, da plockades den fram och darefter fick jag sta och lyssna pa alla fosterhjartljud)... det enda vettiga som gjordes var att modrarna fick sina injektioner och vaccinationer for att skydda dem fran framtida komplikationer.
Hmm ja nu ska jag snart till Dhaki igen, langt ute pa landsbygden. Ska pa satt och vis bli skont att fa komma bort fran staden igen, samtidigt som min vistelse i Dhaki forra gangen inte var den basta precis (!) Men men forhoppningsvis lyckas jag halla mig frisk denna gangen :)
Manga kramar pa er dar hemma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar