I perioder, mer sällan nu för tiden (väldigt ofta under tonåren), så blir jag smått besatt av saker. Det kan vara av personer, filmer, låtar, böcker eller saker. Med besatt menar jag att jag inte kan sluta tänka på det, det snurrar konstant konstant runt i huvudet och fyller upp det mesta av min vakna tid! Oftast är det dock väldigt behagliga saker som jag blir besatt av, och då går jag runt som i en liten bubbla och "suger på karamellen" så att säga. Folk kan fråga "varför är du så disträ?" eller som igår morse "Hur kan någon vara så glad så här tidigt på morgonen?"..!
Och nu är jag alltså besatt igen. Av något så trivialt som en film. Filmen RENT fyller just nu hela min värld, och det är som att jag själv går runt i en livs levande musikal där jag likt karaktärerna i Scrubs dansar fram i sjukhusets korridorer och stundtals drömmer mig bort till en annan värld. Ibland kommer jag på mig själv med att spela de olika karaktärerna i filmen och mumla fram deras dialoger! Jag är fullt medveten om att jag måste verka smått knäpp eller lite schizo när jag kommer där och skrattar och mumlar för mig själv, och plötsligt snurrar runt i en liten piruett (ja, självklart så gör jag ju detta när jag tror ingen ser, som längst ner i sjukhusets kulvert och ingen människa är i närheten - men plötsligt dyker det upp någon runt kröken och jag blir tomatröd i hela ansiktet och skyndar vidare :)
Men trots denna lite knäppa sida av mig som jag lever ut när jag inte tror någon ser, så njuter jag verkligen av att låta fantasin flöda, och sjunga hela dagarna - låtarna från filmen snurrar konstant runt i mitt huvud och det blir lite som the lead song of my life för tillfället, och jag minns att när jag tidigare haft en och samma låt i huvudet så har den senare blivit väldigt förknippad med just den tiden i mitt liv, och att höra låten väcker oerhört mycket minnen. Så jag tillåter mig att fortsätta dansa och sjunga när ingen ser på - livet blir så bra mycket trevligare då!
Annars händer det inte så mycket spännande, jag har varit första veckan på kirurgkursen på mottagning och tittat upp i rumpor hela dagarna, dvs rektoskoperat. Jag känner mig som en expert på hemorrojder vid det här laget. Nästa vecka blir det kärlkirurgi och onkologi,blir en intressant vecka.
Och nu är jag alltså besatt igen. Av något så trivialt som en film. Filmen RENT fyller just nu hela min värld, och det är som att jag själv går runt i en livs levande musikal där jag likt karaktärerna i Scrubs dansar fram i sjukhusets korridorer och stundtals drömmer mig bort till en annan värld. Ibland kommer jag på mig själv med att spela de olika karaktärerna i filmen och mumla fram deras dialoger! Jag är fullt medveten om att jag måste verka smått knäpp eller lite schizo när jag kommer där och skrattar och mumlar för mig själv, och plötsligt snurrar runt i en liten piruett (ja, självklart så gör jag ju detta när jag tror ingen ser, som längst ner i sjukhusets kulvert och ingen människa är i närheten - men plötsligt dyker det upp någon runt kröken och jag blir tomatröd i hela ansiktet och skyndar vidare :)
Men trots denna lite knäppa sida av mig som jag lever ut när jag inte tror någon ser, så njuter jag verkligen av att låta fantasin flöda, och sjunga hela dagarna - låtarna från filmen snurrar konstant runt i mitt huvud och det blir lite som the lead song of my life för tillfället, och jag minns att när jag tidigare haft en och samma låt i huvudet så har den senare blivit väldigt förknippad med just den tiden i mitt liv, och att höra låten väcker oerhört mycket minnen. Så jag tillåter mig att fortsätta dansa och sjunga när ingen ser på - livet blir så bra mycket trevligare då!
Annars händer det inte så mycket spännande, jag har varit första veckan på kirurgkursen på mottagning och tittat upp i rumpor hela dagarna, dvs rektoskoperat. Jag känner mig som en expert på hemorrojder vid det här laget. Nästa vecka blir det kärlkirurgi och onkologi,blir en intressant vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar